Har nyligen haft en hemsk hjärnskakning, men har hunnit plöja igenom en massa böcker ändå. Här kommer en recension av På Barrikader av Glas, en bok som är fängslande och svår att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa. Boken handlar om saker som är deprimerande, men också syns ljuspunkter, där man ser bra sidor av tonårslivet.

Sylvia, en ganska skoltrött ung tjej, har många problem för tillfället. Bästisen Elli har allvarliga ätstörningar, och hamnar på sjukhus. Och när Sylvia pratar med Petra, får hon se att Petras händer är fula med skärsår... Sylvias liv är ganska tungt, och hon tyr sig ofta till sin älskade guldfisk Ariel. Den lilla fisken är verkligen viktig för henne, men också Ariel har en framtid, och den kommer hon och hennes matte inte undan.

Boken är fint skriven, och alla Sylvias tankar flyter fint ihop med vardagen. Hon har mycket livsglädje, och hon får allt att se lättare ut. Jag personligen kan relatera till boken då Sylvia liknar mig, med sin pessimism och sina stora, lite högtflygande tankar. Jag är själv en funderare, och kan känna igen mig i Sylvia p.g.a det.

Korta fakta om På Barrikader av Glas:

Författare: Emma Juslin

Genre: Tonårsbok

Bokförlag: Söderströms

Antal stjärnor: ***** av fem möjliga

Er vän tills pessimismen upphör

Dragona